Frågor till partierna från Omställning Sigtuna och Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden inför val 2014.

1.    Skydd för naturområden
2.    Var skall man bygga?
3.    Klimatomställning
4.    Framtida livsmedelsproduktion, åkermark, giftfri miljö etc.
5.    Energi/ Hållbart byggnadssätt
6.    Hållbar upphandling
7.     Skola
8.     Kollektivtrafik
9.     Hur stor tillväxt behövs/ vill vi ha?

__________________

1.     Skydd för naturområden

Bakgrund: Sigtuna kommun expanderar kraftigt med ny bebyggelse och nya industriområden. Värdefulla rekreationsmarker och naturområden krymper. Svaga samband i Stockholms Gröna Kilar med stor betydelse för biologisk mångfald och friluftsliv i hela regionen är hotade. Ett flertal värdefulla områden saknar formellt skydd. Några exempel – bland flera – på områden där ökat skydd behövs är: skogarna N om Sigtuna mot Venngarn (benämns Venngarn-Garnsviken i ÖP), skogsområdena N om Märsta (friluftsområdet som benämns Droppsta i ÖP) och skogarna V om Rosersberg.

Fråga: Vilka naturområden är ert parti berett att ge långsiktigt skydd genom t ex reservatsbildning under kommande mandatperiod?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
I ÖP 2014 finns under kapitel ”Grönstruktur” på sid 52-59 principerna för utökat skydd av värdefull natur. På sid 52 finns 8 skyddsvärda områden angivna som ska utredas för olika typer av skydd.

Från FP:
Beslut om vilka markområden som kan vara intressanta för ett formellt skydd (reservatsbildning eller liknande) måste byggas på grundläggande värderingar om grönstrukturer, vattenområden, skyddsvärda områden och innevånarnas behov. I samband med upprättande av den nya översiktsplanen beaktades frågan i hög omfattning, där finns finns en lista över vilka områden som i första hand ska utredas. Den förteckningen ska vara grundläggande. Utöver dessa kan det självklart finnas intresse att även se på andra platser med inriktningen rekreationsmarker. De områden vi främst ser som intressanta i detta sammanhang är:

  • nordväst om Sigtuna
  • väster om Rosersberg mot Mälaren
  • norr om Märsta (Droppsta, Fransåker, Herresta)
  • hela området norr om Arlanda flygplats

Från MP:
Miljöpartiet prioriterar skydda av strandnära områden, åkermark och områden med höga naturvärden. Vi vill att de fredas från exploatering; bedömningen av vilka områden som ska skyddas bör göras i samarbete med sakkunniga och i samråd med innevånarna. För övrigt vill vi att nya naturreservat bildas i relation till ny exploatering för att säkra tillgång till naturområden för det rörliga friluftslivet och den biologiska mångfalden.

Från S
Socialdemokraterna i Sigtuna kommun står bakom de skrivningar om långsiktiga naturskydd som finns specificerade i översiktsplanen. Planen stipulerar att kommunens planering för skydd av värdefull natur i första hand ska utgå från utpekade helhetsområden, med särskild tonvikt på Garnsviken, Mälarens stränder, Verka-Oxunda, Lejdens hagmarker samt områden med höga skogliga värden.

Översiktsplanen pekar även ut följande åtta skyddsvärda områden som bör utredas för olika typer av skydd :

1. Garnsvikens vatten och markmiljöer
2. Skogsområden norr om Arlanda
3. Vitberget Steninge
4. Utvidgning Västerängs naturreservat
5. Lejden hagmarker
6. Oxundasjöns vatten och markmiljöer
7. Verkaåns dalgång
8. Vallstanäs skogsområde

Vidare står det följande i planen:
”I Sigtuna kommun ska arealen av skyddad mark och vatten med höga naturvärden öka. Områden som ska skyddas för framtiden ska i första hand lokaliseras inom grönstrukturens helhetsområden. Kommunens planering för skydd av värdefull natur ska i första hand utgå från lokala grönstrukturen med särskild tonvikt på Garnsviken, Verkaåns dalgång, Oxundasjöns och Mälarens stränder samt hagmarker vid Lejden. De höga värden som finns kvar i skogsmark bör skyddas med prioritering på skogarna norr om Arlanda, Vallstanässkogen och tätortsnära skogar.”

Utöver det som beskrivs i översiktsplanen föreslår Socialdemokraterna i Sigtuna kommun, i vårt kommunala handlingsprogam, att fler skyddade naturområden för det rörliga friluftslivet ska inrättas. Dessutom vill vi skapa nya naturreservat i Råbergsskogen och Vitberget.

Från V:
Vi är generellt för ökat skydd för naturområden. Men exakt vilka som ska skyddas måste bestämmas lokalt – gärna i samråd med SNF.

2.     Var skall man bygga?

Bakgrund: I Översiktsplanen har en lång rad exploateringsområden angivits. Flera uppfyller inte de hållbarhets- och bevarandekriterier som ställts upp i samma plan, t.ex. ianspråktagande av känslig natur eller åkermark, intrång i strandskydd eller svårighet att tillgodose med bra kollektivtrafik.  Några exempel: Charlottenberg, Va Sjudargården, Steninge slottspark, Lunda/Trosta och Eneby-Ölsta.

Fråga: Vilka av dessa områden är ert parti berett att ifrågasätta/ompröva?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Av de angivna områdena är V:a Sjudargården, Lunda/Trosta och Eneby/Ölsta i ÖP 2014 betecknade som utredningsområden vilket innebär att vi först efter utredning kan bedöma en ev. omprövning. Vad gäller Charlottenberg ( F3) och Steninge Slottspark ( B5) står vi bakom att dessa områden är klassade som förändringsområden och därmed inte är aktuella för omprövning i nuläget.

Från FP:
Först skall en missuppfattning rätas ut. En markering som U-område innebär inte på något sätt att det ska betraktas som exploateringsområde och ska bebyggas. Där ska ske någon typ av utredning, skälen kan variera.

Charlottenberg är i översiktsplanen betraktat som ett F-område som idag består av spridd bebyggelse. Ett potentiellt mycket attraktivt område i närheten av kommunikationsstråket Sigtuna–Märsta som det finns goda anledningar att vidare utreda möjligheterna att bebygga med miljöanpassad småhusbebyggelse. I samband med exploateringen är stränderna speciellt viktiga, både ur rekreations- och skyddsaspekt.

Västra Sjudargården är i översiktsplanen markerad som U-område. Folkpartiet är uttalat negativa till att bygga väster om Sigtuna stad. Det står i strid med ambitionen att underlätta allmänna kommunikationer och skulle dessutom ta stadsnära naturområden i anspråk.

Steninge Slottspark är just nu på väg till antagande i KF. Vi i Folkpartiet har vid planeringen ifrågasatt områdets lämplighet för bebyggelse med hänsyn tagen till bland annat kultur- och miljöfrågor. Om inte området planeras med ett starkare medborgarinflytande, likt Sigtuna norra, bör det lämnas orört.

Lunda/Trosta är i stor omfattning stört av buller från flygplatsen. En exploatering av ett samlat verksamhetsområde kan vara tänkbar. Bostadsbebyggelse bör undvikas. Lejdens naturområde måste bevakas i sammanhanget.

Eneby/Ölsta tillhör en planeringsmodell som bygger på ett stråktänkande som ansluter framtida utveckling av bebyggelse mellan Märsta och Sigtuna. Vi ser därför i grunden positivt på etableringar av bostäder där.

Från MP:
En bra politik ska staka ut vägen in i framtiden, men ska också vara lyhörd. Man måste bestämma sig, men man ska aldrig vara så dum att man inte kan ändra sig! I framtiden anser Miljöpartiet att projekt i känsliga områden ska öppnas upp för insyn och påverkan tidigt i processen. Miljöpartiet är generellt för förtätningar av redan ibruktagen mark och motståndare till utspridd bebyggelse på jungfrulig mark, i synnerhet om området används som jordbruksmark eller har andra ekologiska värden och motverkar dessa så hårt vi förmår. Exempel på exploateringsområden som inte stämmer överens med vår vision om hållbart byggande är Lunda/Trosta samt bebyggelse längst med väg 263 mellan Märsta och Sigtuna.

Från S
Översiktsplanen gäller, och de områden som identifieras som förändringsområden och utredningsområden samt verksamhetsområden anser vi ska prövas precis utifrån det som skrivs i översiktsplanen. Det innebär att den vidare processen får ge svar på detaljfrågor kring till exempel ianspråktagande av mark, strandskydd och kollektivtrafiktillgång.

Här vill vi också betona vikten av den uppföljningsgrupp för översiktsplanen som tillsatts, där representanter från såväl majoriteten som oppositionen sitter med. Utöver politiska representanter består uppföljningsgruppen också av företrädare för olika organisationer, bland andra Omställning Sigtuna och Naturskyddsföreningen. Denna uppföljningsgrupp kommer vara väldigt viktig för att förverkliga planens ambitioner.

Från V:
Det vi betonat i Omställningsplanen för länet är att strandskyddet måste respekteras och att man bara ska bygga där det finns förutsättningar för bra kollektivtrafik och cykelvägnät.

3.     Klimatomställning

Bakgrund: Kommunen har satt upp mål om en minskning av klimatgaser med 40 % 2020 jämfört med 1990 – ett mål som inte uppnås med nuvarande utvecklingstakt. I ett längre perspektiv är siktet ett koldioxidneutralt samhälle 2050.

Fråga: Vilka åtgärder föreslår ert parti under kommande mandatperiod för att dessa utsläppsmål skall nås?

Svar:
Från C, KD, M,SFS:
Den viktigaste åtgärden är att arbeta för en utbyggd och mer lättillgänglig kollektivtrafik och därmed minska behovet av bilburna transporter. Detta inbegriper också beteendepåverkan och en utvecklad strategi för hållbara resvanor. Den tekniska utvecklingen mot eldrivna fordon kommer också att bidra till minskade utsläpp. Kommunen ska här föregå med gott exempel och byta ut sin egen fordonsflotta mot miljövänliga alternativ.

Från FP:
Lämpliga åtgärder anser vi vara

  • Skapa förutsättningar och verka för bättre kollektivtrafik
  • Planera för bebyggelse som minimerar behov av resande med bil
  • Bygga cykelbanor med inriktning mot både lokalt cyklande och i form av supercykelvägar mellan huvudorterna i kommunen.
  • Krav på höjd energistandard på byggnader som en del av  exploateringsavtal
  • Krav på installation av solenergi där så är möjligt
  • Se till att klimatfrågorna tydliggörs i grundskoleutbildningen

Från MP:
På Miljöpartiets initiativ infördes Miljöbokslut i samband med senaste mål och budget. Detta ska utvecklas, bli mätbart och permanentas till kommande år. Under kommande mandatperiod vill Miljöpartiet etablera en koldioxidbudget för kommunen samt arbeta för en liknande process i hela länet. Koldioxidbudgeten ska vara ett stöd i arbetet mot att bli klimatneutral eller möjligen klimatpositiv (att kommunen blir en kolsänka). Utan budgeten är det lite svårt att veta var vi kan, med störst effektivitet, sätta in olika åtgärder och hur mycket vi kan förvänta oss sänka vår klimatpåverkan. Miljökommunalrådsberedningen som vi skapat ska utvecklas och breddas till att vara ett partiöverskridande miljöutskott för att säkra att arbetet med miljömålen hanteras kontinuerligt och konsekvent oavsett politisk majoritet.

Från S
I vårt kommunala handlingsprogram  lyfter vi exempelvis följande konkreta förslag för kommande mandatperiod:

  • Öka kollektivtrafikresandet och minska nyttjandet av fossilbränsledrivna fordon i kommunens verksamhet
  • Minska energi- och elförbrukning i kommunens verksamheter genom ändrat beteende och tekniska lösningar
  • Ställa hårda miljökrav vid upphandlingar och jobba utifrån livscykelperspektivet
  • Verka för att biogasproduktion etableras i kommunen och att fler försäljningsställen etableras
  • Vi ska planera samhället för kollektivt resande med strategiska gång- och cykelstråk
  • Information och inspiration till kommunens invånare och företagare om hur man kan minska sin klimatpåverkan genom ändrat beteende och tekniska lösningar
  • Kommunen ska i större utsträckning använda solenergi som energikälla
  • Arbeta med systematisk energieffektivisering av kommunens fastigheter
  • Alla hushåll skall uppmuntras att källsortera och tillgängligheten till miljöstationer ska vara god
  • Kommunen ska stimulera konsumtion och produktion av närodlade och närproducerade livsmedel.

Från V:
Vårt mål är en Stockholmsregion med nära nollutsläpp redan 2030. Det ställer krav på energieffektivisering av befintlig bebyggelse och att nya hus utan utsläpp. Trafiken måste ställas om från bil till kollektivtrafik och cykel. Energianvändningen från fossil- och kärnbränsle till vind, sol och biobränslen. Maten ska i stor utsträckning vara ekologisk och återbruk ska vara dominerande modell för avfallshantering.

4.     Framtida livsmedelsproduktion, åkermark, giftfri miljö etc.

Bakgrund: Sverige, Stockholmsregionen eller Sigtuna kommun är inte i närheten av att försörja sin befolkning med livsmedel. Med klimatförändringar, ökad världsbefolkning och bristen på fossilberoende insatsvaror kommer all potentiell åkermark att behövas. Skyddet för åkermark i vårt land är otillräckligt och allt för mycket åker har bebyggts eller planeras tas i anspråk. Gällande ÖP omfattar flera områden där åkermark offras för andra ändamål.

Fråga: Är ert parti berett att verka för en mycket mer återhållsam politik när det gäller ianspråktagande av åkermark för annat i vår kommun?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
I ÖP 2014 finns vägledande rekommendationer för markanvändningen där slutliga avvägningar sedan ska göras i samband med detaljplanering. Ianspråktagandet av åkermark och skogsmark för ex.vis bostadsbyggande som också är ett angeläget samhällsbehov får därmed avgöras i varje enskilt fall. Ett arbete för klassificering och värdering av kommunens åkermark ska genomföras inom ramen för det uppdrag som tilldelats uppföljningsgruppen vilket kommer att underlätta framtida prövningar där åkermark kan bli berörd.

Från FP:
Det är Folkpartiet som varit det ledande partiet i kommunen för att skydda åkermark mot exploatering. Inte sällan har vi haft alla andra partier emot oss. Vi kommer att fortsatt verka i denna inriktning.

Vi är också det parti i kommunen som ensamma drivit frågan om att skydda åkermarken mot förgiftning av rötslam! Vi har bland annat lämnat en motion till kommunfullmäktige för att dels upprätta en plan mot rötslamsspridning och i förlängningen förbjuda oskicket. De sittande majoritetspartierna, S och MP, har bifallit att det ska gälla kommunens mark men inte att vi ska upprätta en plan. Tyvärr otillräckligt. Vi får se hur övriga oppositionspartier ställer sig på nästa kommunfullmäktigesammanträde.

Att undvika, inte minst, de gifter som används vid till exempel monokulturell växtodling är extra viktigt i tätortsnära områden. Att helt genomföra ekologisk odling inom kommunen låter sig dock inte göras utan att ett generellt förbud åläggs lantbrukarna. Detta torde vara en fråga som måste lösas på riks- och internationell nivå. Att i samband med upprättandet av en plan mot rötslam gemensamt över partigränserna också enas om en plan som strävar mot ett hållbart lantbruk och minimal förgiftning av mark vatten vore en bra idé. Eller hur.

Från MP:
Normalt ska åkermark fredas från exploatering, se fråga 1. Tilläggas kan att det pågår en utredning för att värdera befintlig åkermark. Denna värdering ska ligga som beslutsunderlag vid framtida exploatering.

Från S
Socialdemokraterna i Sigtuna kommun står helt bakom det vi enats om i den gällande översiktsplanen, det vill säga:
”För att kunna ta ställning till framtida användning av jordbruksmark ska kommunen ta fram en metod  för värdering av jordbruksmark som ska ligga till grund för framtagandet av en sektorsplan för  jordbruksmark. Värderingen ska utgå från viktiga basdata för jordbruksmarkens värden såsom markslag, areal, åkermarksgradering (bördighet), arrondering, odlingskapacitet. Utifrån denna värdering ska kommunen ta fram en Plan för jordbruksmark i Sigtuna kommun. Planen ska vara ett beslutsunderlag vid avväganden av markanvändning i framtida bebyggelseutveckling genom att visa var det ur jordbrukssynpunkt viktiga markerna finns men även visa vilken jordbruksmark som kan komma att bebyggas.

Jordbruksplanen ska också visa på möjligheter att utöka jordbruksmark genom att marker som idag inte är jordbruksmarker kan omvandlas och användas för odling och andra ekosystemtjänster. Genom att hitta områden och lämpliga ytor för både större som mindre odlingsytor kan kompensation för bebyggd jordbruksmark ske. Planen ska innehålla strategier för hur viktiga ekosystemtjänster såsom lokala försörjningsmöjligheter, lokala kretslopp och friluftsvärden kan bevaras och utvecklas. Värderingen ska göras i dialog med berörda jordbrukare.”

Det är också viktigt att det finns god tillgång till betesmark som möjliggör djurhållning och därmed lokal köttproduktion. Detta bidrar också till att bevara den biologiska mångfalden.

Från V:
Ja, vi vill i första hand bygga på hårdgjord mark och dra ner på utrymmet för bilar.

Bakgrund: Det slam som kommer från våra reningsverk och oftast sprids på åkermark är förorenat av olika gifter/tungmetaller. Dessutom är den uppnådda gödslingseffekten mycket begränsad. Det rör sig helt enkelt om en kvittblivningsprodukt som inte bör spridas på våra åkrar.

Fråga: Är ert parti berett att verka för förbud för slamspridning på åkrar i Sigtuna kommun?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Vi är beredda att verka för förbud mot slamspridning i Sigtuna kommun om detta är möjligt utifrån gällande lagstiftning. Frågan har dock prövats i domstolmed negativt resultat.

Från FP:
Se svar på ovanstående fråga.

Från MP:
Ja, för att uppnå målet ett giftfritt samhälle, vill Miljöpartiet stoppa all användning av miljögifter. Vidare vill Miljöpartiet ha 100% när och ekologiskt odlad mat i kommunal verksamhet, vilket föranleder en mycket restriktiv hållning till slamspridning.

Från S:
Vi instämmer fullt ut i att det är mycket viktigt att hindra att slam, som är förorenat av olika gifter och tungmetaller, sprids på våra åkrar. Ett problem är dock att det går för en kommun att förbjuda användning av slam som uppfyller nationella regler. Några kommuner har försökt förbjuda slamanvändning på åkermark, men besluten har rivits upp då de prövats av högre instans.

Arbetet för att avveckla användandet av exempelvis rötslam som gödselmedel är dock såpass viktigt att kommunen ändå bör gå vidare i frågan och utreda hur mark kan brukas på ett sådant sätt att spridning av gifter och läckage av näringsämnen till vattendragen kan undvikas. Ett första steg är att ta tag i den mark som kommunen själva äger, exempelvis genom villkor i arrendeavtal.

Från V:
Osäker på detta. Men vi kanske kan säga att bara giftfritt slam får användas i jordbruket. Ekologiska metoder ska användas i största utsträckning.

Bakgrund: I oekologiskt lantbruk används kemiska bekämpningsmedel. En mängd forsknings-rapporter visar att dessa medel har skadliga effekter på människor. Barn är särskilt känsliga. Vissa förskolor, t.ex. den på Glimmervägen, ligger mycket nära åker som odlas konventionellt. Kemiska medel sprids och barnen exponeras för farliga kemikalier. All mark som brukas i kommunen borde drivas ekologiskt, särskilt den mark som ägs och arrenderas ut av kommunen eller ligger i nära anslutning till bebyggelse.

Fråga: Hur ställer sig ert parti till att arbeta för att allt lantbruk i kommunen drivs ekologiskt inom en snar framtid?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Vi ser givetvis positivt på en ökande andel ekologisk odling och till att arbeta för att kommunens jordbruksmark drivs ekologiskt. Kommunen har dock inte full rådighet över frågan vad gäller andra markägares jordbruksdrift annat än att arbeta med attitydförändring hos dessa.

Från FP:
Se svar på ovanstående fråga

Från MP:
Miljöpartiet är mycket positiv till ekologisk odling och en giftfri miljö. För att tillgodose vårt mål med 100% ekologisk och/eller närodlad mat i kommunal verksamhet kommer det finnas starka incitament för att ställa om till ekologisk odling.

Från S:
Socialdemokraterna i Sigtuna kommun ställer sig positiva till om jordbruket i kommunen läggs om till att bli ekologiskt hållbart. Det är även viktigt att ungdomar på olika sätt uppmuntras att jobba med lantbruk, så att det finns bönder även i framtiden.

Från V:
Absolut!

5.     Energi/ Hållbart byggnadssätt

Bakgrund: Framtidens energiförsörjning inför klimathot och tilltagande brist på billiga fossila bränslen innebär stora utmaningar. Lokal, förnybar elproduktion är ett sätt att öka uthålligheten. Kravet på klimatsmarta, resurssnåla bostäder och verksamheter är ett måste för ett hållbart samhälle. All nyproduktion och upprustning av det befintliga bostadsbeståndet måste uppfylla kriterierna för minst passivhus sett i ett livstidsperspektiv. Medlen är kända, t.ex. användande av förnybara byggmaterial, installation av solceller och mycket annat.

Fråga: Är ert parti berett att verka för snabb utbyggnad av solel – på kommunens/Sigtunahems byggnader, i avtal med exploatörer och på egna hem (genom rådgivning och uppmuntrande regelverk)?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Ja, vi ser mycket positivt på möjligheten, både för kommunen och privatpersoner, att producera el med solceller. Kommunen har inte egen rådighet över elnätet, så frågan måste lösas i dialog med myndigheter och nätägare.

Från FP:
Folkpartiet har även ifråga om solel lämnat en motion till kommunfullmäktige om användning av solpaneler på kommunens offentliga byggnader, vilken tyvärr inte vunnit bifall. Till skillnad mot skydd av åkermark och stopp för rötslam tror vi dock att det finns en större enighet ifråga om solelens fördelar.

Inom den fysiska planeringen bör i detaljplaner användning av solenergi föreskrivas. Exploatörer kan till viss del åläggas att bygga in solel i sina nya byggnader.
Rådgivning och andra uppmuntrande åtgärder ska finnas på stadsbyggnadskontoret för att underlätta installation av solel även vid privat byggande (villor, radhus mm).

All energi förbrukar naturresurser, det går inte att komma runt. Därför ska vi arbeta aktivt med att minska energibehoven minst lika mycket som med produktionen. Vi måste därmed börja ställa krav på energisnålt byggande, också av hus med nära noll behov av energi för värme. Anvisningar och krav ska skrivas in detaljplanerna och andra lokala byggregler.

I sammanhanget vill vi också påpeka fördelarna med gröna tak. Genom att anlägga växtbevuxna tak minskar vi dagvattenproblemen och jämnar ut temperaturskillnader. Det ser vackrare ut och kan fungera som drag för bikolonier. I industriområden, som Rosersberg, med känsliga vattendrag är det extra viktigt. Den ökade investeringskostnaden kompenseras dessutom av en längre livslängd.

Från MP:
Ja! Miljöpartiet är mycket positiv till och arbetar oförtrutet med omställning till förnyelsebar energiförsörjning. Vi vill bilda ett energibolag som helt bygger på energi från förnybara källor som vatten, skog, vind och sol. 100% av all elproduktion och uppvärmning i Sigtuna kommun ska komma från förnybara energikällor senast 2030.

Från S:
Socialdemokraterna i Sigtuna kommun är positiva till att utveckla solenergi som energikälla, i den mån det är rationellt och effektivt att göra så. Vi har också tillsammans med Miljöpartiet tagit initiativ i den här frågan och ser fram emot att kunna bilda ett kommunalt energibolag för utbyggnad av solel och andra hållbara energikällor. Engagerade invånare ska dessutom kunna bli delägare i bolaget.

Därtill har kommunen genomfört en omfattande inventering av byggnader och anläggningar som är möjliga att förse med solceller – ett bra underlag för det vidare arbetet. Slutligen tycker vi att kommunen också ska arbeta aktivt med att också uppmuntra andra aktörer, privata såväl som ideella, att öka användningen av alternativa energikällor. Även SigtunaHem jobbar aktivt med dessa frågor.

Från V:
Ja, detta är viktigt. På nationell nivå vill vi förstärka stödet till solel och införa nettodebitering.

Fråga: Är ditt parti berett att verka för att krav på passivhus/aktivhus ställs i detaljplan och/eller entreprenörsavtal och/eller lokala bygglovsregler?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Nej, detta är en nationell fråga. Ny lagstiftning har fr.o.m. 2014-07-01 fråntagit kommunerna möjlighet att ställa egna, och hårdare miljökrav vid byggande.

Från FP:
Se svar på ovanstående fråga.

Från MP:
Ja, arbetet med 0-energihus måste utvecklas och följas upp över husets hela livslängd.

Från S:
Frågan är tyvärr inte helt enkel eftersom kommunens möjligheter att styra detta genom till exempel detaljplaner är starkt begränsade. Därför måste vi vara kreativa och pröva okcså andra vägar, till exempel avtalsvägen. Vår bestämda ambition är att stärka den långsiktiga hållbarheten och öka energieffektiviteten vid nybyggnation.

Från V:
Ja.

6.     Hållbar upphandling

Bakgrund: En stor mängd mat serveras i kommunens regi. Den produceras i stor utsträckning med kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, transporteras långa sträckor och prepareras med diverse medel för en ökad lagringsbarhet. Sigtuna kommun kan servera mer hållbart producerad mat, med minsta möjliga påverkan på miljö, klimat och människor. Det innebär bl.a. ekologiskt, etisk produktion för människor och djur, mer vegetabilier och kortare transportsträckor. Idag finns sex kommuner i Sverige med målet att all mat som serveras av dessa ska vara ekologiskt producerad inom en snar framtid.

Fråga: Kommer ert parti att verka för att maten som serveras i Sigtuna kommun ska vara 100 % ekologisk och så mycket som möjligt närproducerad inom en snar framtid?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Vi är positiva till en ökande andel ekologiskt producerade livsmedel och har deltagit i beslutet att anta kommunens riktlinjer för upphandling och inköp där det anges att hänsyn ska tas till ekologiska alternativ och djurskydd vid livsmedelsupphandlingar. Enl. gällande lagstiftning är det inte möjligt att ställa krav på var geografiskt upphandlade varor är producerade.

Från FP:
Att begära att 100% av den kommunala maten ska vara ekologiskt odlad är en alldeles för stark förenkling, vilken kräver problematisering.

Ekonomin är självskriven, ju högre andel ekologiska råvaror desto högre ekonomiskt marginaltillskott behövs, och skattebetalarnas pengar behövs för många ändamål. En mycket hög andel ekologisk mat begränsar dessutom urvalet på ett sätt som inte bara minskar möjligheterna till variation utan kan ha nackdelar som ökad användning av klimatbelastande råvaror. Inte heller är begreppet ekologisk odling nödvändigt synonymt med långsiktigt hållbart jordbruk, den är i grunden alldeles för traditionell för det. Och för närodlat gäller att det inte med nödvändighet går åt mindre energi och att miljöbelastningen minskar när mat produceras nära, det beror bland annat på fraktsätt och växters värmebehov.

Istället bör matinköpen behandlas med stor kunskap. Av kvalitetsskäl ska vi prioritera närodlad och giftfritt odlad mat. Av både ekologiska skäl och i solidaritet med utsatta människor bör vissa råvaror dessutom vara fairtrade-klassade. Dit hör exempelvis bananer och choklad. Ifråga om råvaror som håller mycket hög klass men där bönder typiskt inte anser sig att ha råd med KRAV-certifiering riskerar vi att betala för någonting som inte finns.

Så svaret är att vi behöver använda oss av kunniga inköpare och beställare som agerar efter riktlinjer vi politiker sätter upp.

Från MP:
Ja! Miljöpartiet vill att maten i kommunal verksamhet ska vara 100% ekologisk och helst också närproducerad!

Från S:
Kommunens målmedvetna arbete med frågan har gett resultat, genom exempelvis de hårda djuretiska krav vi ställer vid upphandling av mat, något som till exempel inneburit att vi av Svenska Djurskyddsföreningen utsetts till ”Årets Djurvän” som första kommunen någonsin, och genom den ökande andelen ekologisk mat i kommunens skolor och boenden. Socialdemokraterna i Sigtuna kommun vill fortsätta att successivt öka andelen ekologisk och närproducerad mat i kommunens skolor, äldreboenden och så vidare. På sikt vill vi att maten skall vara helt ekologisk, samt att så mycket som möjligt är närproducerat.

Från V:
Ja!

7.     Skola

Bakgrund: En inventering hösten 2013 visar att barn på förskolor utsätts för många material och produkter som innehåller skadliga kemikalier. Material och varor som finns på en förskola bestäms av vad som upphandlas i kommunen och kan inte i så stor utsträckning påverkas av den enskilda förskolan.

Fråga: Vilka miljökrav är ert parti berett att ställa i samband med inköp och upphandling till kommunens förskolor?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Det beror på vad som ska upphandlas. Huvudprincipen är att gällande krav för upphandling följs. För ex.vis leksaker finns EU-regler. Inköp som inte faller under något officiellt regelverk ska naturligtvis kunna vara föremål för egna bedömningar.

Från FP:
Alla produkter som köps in till kommunen ska följa relevanta miljökrav och rekommendationer som finns upprättade av organisationer och statliga verk. Det är självklart.

Vårt nuvarande levnadssätt är ohållbart. Istället för att reducera resursanvändning slänger människor alltmer och köper nytt oftare. Mängden sopor ökar snabbare än återvinningen. Resurser föröds.

Förståelsen för det här är begränsad, och få försöker anpassa sin livsstil. Det är alldeles nödvändigt att barn får lära sig om ett hållbart sätt att leva. Läroplanen ska följas till 100%. Kraven borde följas redan idag som en del av ordinarie undervisning!

Om medel för genomförande av detta behövs bör de tillföras, men vi har svårt att se att det inte ryms inom ordinarie verksamhet.

Vi i Folkpartiet vill också speciellt påpeka vikten av att barn får tillfälle att komma ut i naturen och lära sig förstå den. Dels har urbaniseringen inneburit att varje generation har fått mindre kontakt med skog, mark och sjö, detta accentueras dessutom av att första generationens invandrare normalt inte känner sig hemma i vår natur och kan sprida den förståelsen till sina barn. Det bör vara en naturlig del i barns uppväxt att vistas i skog och mark.

Från MP:
Inom mandatperioden vill vi, i Miljöpartiet, att alla förskolor ska vara garanterat giftfria (inkl maten) och att samtliga skolor ska vara det till 2020.

Från S:
Socialdemokraterna i Sigtuna kommun vill verka för en helt giftfri förskola. Strängare krav vid upphandlingar kan vara ett steg i denna riktning.

Från V:
Ja, giftfria miljöer för barn är ett absolut krav.

Bakgrund: Läroplanen Lgr11 slår fast att ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling” samt ”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället”.

Fråga: Är ert parti berett att avsätta särskilda medel för att grundskolan ska ha möjlighet att uppfylla målen i Lgr 11 om undervisning för hållbar utveckling?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Gällande läroplan ska följas och kostnaderna ingå i den normala budgeten.

Från FP:
Se svar på ovanstående fråga.

Från MP:
Ja! Skolans uppgift är inte bara att undervisa inför prov och PISA-resultat; höga meritvärden i all ära, men skolans uppgift är att se till att våra ungdomar har nödvändiga verktyg för att möta framtidens olika krav. I det ingår hållbarhetstänkande, ett nyfiket förhållningssätt och ett livslångt lärande!

Från S:
För Socialdemokraterna i Sigtuna kommun är det viktigt att skolelever får lära sig om förutsättningarna för hållbar utveckling och miljömedvetet tänkande, och vilket ansvar varje individ har för vår planets framtid. Detta är så självklart för skolan så att det inte ska behövas några särskilda medel för den sortens undervisning. Redan idag har vi exempelvis Naturskolan, som lär eleverna hur naturen fungerar, om kretslopp och ekologisk hållbarhet med mera. Nyligen invigdes även den första förskolan i kommunen med egen återanvändningscentral.

Från V:
Egentligen ska väl inga särskilda medel behöva avsättas för något som är så grundläggande viktigt. Men JA om så skulle vara nödvändigt.

8.     Kollektivtrafik

Bakgrund: Sigtuna kommun har en av länets lägsta kollektivtrafikandelar. Bilresandet gäller ofta långa distanser. Vår påverkan på miljö, resursförbrukning och trängsel är för stor. Kommunen måste verka för att en väsentligt bättre kollektivtrafikservice uppnås, t.o.m. genom delfinansiering av projekt från kommunens medel och/eller genom krav på entreprenörer i exploateringsavtal.

Fråga: Är ert parti berett att bidra till en sådan finansiering i ökad utsträckning?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Ja, vi delar bakgrundsbeskrivningen men kommunal delfinansiering måste bedömas från fall till fall. Det är också en fråga för en kommunledning att styra befintliga, externa resurser för att uppnå bästa möjliga resultat.

Från FP:
Ett grundläggande problem i vår kommun är att den är felplanerad och att bebyggelse duttats ut mest beroende på markägarförhållanden. Tyvärr har detta fortsatt in i nutid under den nuvarande majoriteten. Folkpartiet har därvidlag starkt kritiserat kommunens fysiska planering och samtidigt arbetat aktivt med att få in ett annat synsätt i den nya översiktsplanen, vilket till stor del lyckats. I detta ligger grunden för energieffektiva kommunikationer.

Vi tänker inte ställa behovet av pendlarparkeringar mot en förbättrad kollektivtrafik, det vore helt feltänkt och riskerar att resultera i ökade längd på biltransporterna. Detta problem finns redan idag genom att många Sigtunabor som ska använda pendeltågen åker till Rosersberg och parkerar bilen. Illa. Istället ska vi minska behoven av bilåkande genom att förbättra de allmänna kommunikationerna och cykelbanorna för att sedan anpassa pendlarparkeringar till minskade behov.

Frågan om byggande av ett spårbilssystem är just nu under utredning av ett konsultföretag. Utredningen lär enligt uppgift från kommunledningskontoret vara klar under sensommaren. Om utredningen påvisar ökat resande och tillräckligt goda ekonomiska förutsättningar bör denna kollektivtrafikmodell tas med i den fortsatta fysiska planeringen.

Vi vill också påpeka den stora potential som finns i en utbyggnad av säkra, snabba cykelleder. I de städer i Sverige man gjort det har cykel som transportmedel fått en signifikant andel av persontrafiken. Detta gäller mer eller mindre oberoende av klimat och socioekonomi.

Från MP:
Ja! Miljöpartiet anser att kollektivtrafiken är en av de absolut viktigaste frågorna för mandatperioden. Att få den att fungera smidigt är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Vårt viktigaste mål är dock att via inflytande inom landstinget göra SL-trafiken så komplett att kommunalt finansierad kollektivtrafik blir onödig.

Från S:
Vi har en uppföljningsgrupp för översiktsplansarbetet där vi, tillsammans med berörda föreningar och näringsliv, vill göra planen till verklighet och inte hyllvärmare. Just att uppmuntra ökat kollektivtrafikåkande kan faktiskt ske på andra sätt än genom att överta SL:s och landstingets ekonomiska ansvar, men förutsättningen är att de tillhandahåller ett bra kollektivtrafikutbud. Från kommunens sida skulle vi bland annat kunna jobba mer med att påverka människors attityder och beteenden. Just att påverka invånarnas beteendemönster i en mer klimatsmart ekologiskt hållbar riktning, genom exempelvis kollektivt resande, är en av de prioriterade frågorna för översiktsplanens uppföljningsgrupp.

Från V:
Ja, även om detta är en regional fråga i första hand. Vi vill stimulera utbyggnad och användning genom att före 2030 göra kollektivtrafiken helt gemensamt finansierad, dvs nolltaxa.

Bakgrund: Ryggraden i resandet till regionens kärna är pendeltåget. Ett större utnyttjande av detta hindras av otillräcklig matning till stationslägena från kommunens olika centra. Enligt oss bör varje kommundel och större bostadsområde ha snabb bussmatning till och från varje pendeltåg. Ett annat sätt är en utökning av pendlarparkeringarna.

Fråga: Vad vill ert parti prioritera – mer pendlarparkeringar eller förbättrad kollektivtrafikmatning?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Vi anser att bägge är viktiga. Det kommer alltid att saknas matning till stationslägena för åtskilliga kommuninvånare. Därför måste också attraktiva pendlarparkeringar med ex.vis möjlighet att ladda elbilar finnas. Vi ser också ett behov att göra en grundlig analys av nuvarande trafiksystem och vill uppdatera kommunens trafikstrategi från 2009. Vidare vill vi arbeta för en upprustning av Märsta station, en viktig del för att höja kvalitet och komfort för kollektivresenärer.

Från FP:
Se svar på ovanstående fråga.

Från MP:
Miljöpartiet anser att förbättrad kollektivtrafik är en ödesfråga. Bussar och tåg MÅSTE fungera tillsammans samt vara det mest praktiska alternativet. Pendlarparkeringen är, på sätt och vis, ett bevis för att detta inte är fallet.

Från S:
Det är viktigt att alla kommuninvånare har goda möjligheter att kunna färdas med pendeltåg, varför det behövs såväl god tillgång till pendlarparkeringar som bra kollektivtrafikmatning, men i valet mellan de två är det viktigast att förbättra bussmatningen till och från pendeltågen.

Från V:
Självklart förbättrad kollektivtrafikmatning.

Bakgrund: Arlandaområdet, med 10 000-tals resande, arbetstagare och användare av annan service, är vidsträckt och omfattar många start- och målpunkter med trafik också vid ”udda” tider. Det är svårt att upprätthålla en tillräckligt attraktiv kollektivtrafikservice. Boende i vår kommun har ofta svårare att nå området än resande från andra kommuner. Bättre kollektivtrafik från kommunens befolkningscentra och knutpunkter skulle ge fler kommunbor möjlighet att arbeta inom området. Ett spårbilssystem kan lösa denna knut på ett resurseffektivt och konkurrensstarkt sätt.

Fråga: Är ditt parti berett att verka för att spårbil införs inom Arlandaområdet omfattande också Märsta C och S och i ett längre perspektiv flera delar av kommunen?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Norra Böjen är en prioriterad lösning för spårtrafik mellan Märsta och Arlanda men någon form av spårbilssystem kan i ett kortare perspektiv passa in i Arlandas terminalområde och Airport City. I ett längre perspektiv bör frågan studeras även för att knyta samman olika kommundelar.

Från FP:
Se svar på ovanstående fråga.

Från MP:
Miljöpartiet anser att spårbundna trafikslag hör framtiden till. Spårbilar, spårvagnar och pendlartrafik är mycket viktiga. Vidare vill vi undersöka möjligheten att skapa ett biljettsystem som tillåter kollektivtrafikresor över länsgränserna för att ytterligare underlätta för kommunbor att lämna bilen hemma. Fick vi bestämma skulle vi dessutom öppna spärrarna i kollektivtrafiken.

Från S:
Vi tycker att det är en intressant teknisk lösning som skulle kunna få ett rejält genombrott under nästa mandatperiod. Det förutsätter ett nära samarbete mellan kommunen, Arlanda/Swedavia och näringslivet. Det har vi nu startat genom Airport City Stockholm, där just frågan om en modern kollektivtrafiklösning inom den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta är nästa mandatperiods viktigaste fråga. Kollektivtrafiken mellan Märsta och Arlanda måste förstärkas, och restiden minskas avsevärt. Spårbil kan vara en lösning på detta. En förutsättning för att lyckas är att det skapas ett industriellt och affärsmässigt hållbart samarbete kring denna tekniska innovation. Om det lyckas skulle detta kunna bli en verklig attraktion för den framtida regionala stadskärnan.

Vi har dessutom behov av ett sammanhängande snabbussystem på sträckan Sigtuna-Märsta-Arlanda, det vill säga snabbgående bussar som går på egen vägbana, med signalsystem som prioriterar busstrafiken. Med ett sådant system skulle restiden mellan Sigtuna-Märsta-Arlanda minska avsevärt.

Från V:
För tillfället anser vi att kostnaderna överstiger nyttan.
Vi är skeptiska till dem som tror på att spårbilen ska rädda världen.

9.     Hur stor tillväxt behövs/ vill vi ha?

Bakgrund: I kommunens ÖP anges en planberedskap för 700 nya bostäder per år. Det motsvarar en befolkningsökning på 4 % per år. Om tillväxt inte matchas av tillkommande arbetstillfällen och tillkomst av effektiv och attraktiv kollektivtrafik, så är den inte hållbar. En ytterkommuns – som Sigtuna –  roll är också att andra för regionen viktiga långsiktiga värden skyddas (natur, rekreation, odling).

Fråga: I detta ljus, är – enligt ert parti – Översiktsplanens tillväxtambition för hög, för låg eller lagom?

Svar:
Från C, KD, M, SFS:
Det reella utfallet av tillväxten är ungefär hälften ( ca 2%) av planberedskapen, och har varit så under många år. Därför anser vi att planberedskapen är lagom och hanterbar tillsammans med angiven prognostiserad befolkningsökning i ÖP 2014.
Från FP:

I kommunen råder i stort sett politisk enighet om behoven av bostäder. Urbaniseringen är ett fenomen som just nu är starkare i Sverige än i många andra västeuropeiska länder. Det beror dels på att vi genom regeringens mycket skickliga politik drabbats mindre av krisen än andra länder och dels på att vi har en lägre urbaniseringsgrad från början. Människor behöver ha någonstans att bo, i vår kommun är inflyttningen dessutom betydligt större än antalet byggda bostäder.

Ifråga om boende är också den internationella solidariteten viktig. För att fortsätta ta emot människor från vidriga förhållanden i grovt krigshärjade länder behövs bostäder.

Sigtuna kommun ska fortsatt ta sitt ansvar för bostadsbyggandet.

Från MP:
Miljöpartiet anser att ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är MYCKET viktigare än tillväxt för tillväxtens skull. Förutom att vi är mittemellan två tillväxtregioner, Stockholm och Uppsala, är vi också värdkommun för en av nordens största arbetsplatser, Arlandaområdet, som avser växa ytterligare. Det är ett stort ansvar och skapar många krav som sätter hållbarhetsarbetet på prov. Bostäder och service till den växande befolkningen i Stockholms- och Uppsalaregionerna samt den ökande skaran anställda på flygplatsområdet och tillhörande logistikfunktioner är ingen enkel nöt att knäcka. Här bör regional planering spela en stor roll i bedömningen i hur den relativt begränsade byggbara ytan Sigtuna kommun har bör planeras. Med ett hållbarhetstänk i stadsplanering, där huvudsakligen stadsmässig förtätning sker, bedömer vi att tillväxtambitionen är rimlig utan att de ekologiska värdena behöver skadas.

Från S:
Vi tycker att översiktsplanens tillväxtambition ligger på en bra nivå. Socialdemokraterna värnar för en hållbar tillväxt, och där ingår naturligtvis att befolkningstillväxten måste matchas med fler arbetstillfällen, utbyggd kollektivtrafik och bostäder. Samtidigt är vi väl medvetna om att det behövs kloka avvägningar och eftertänksamhet kring samhällets långsiktiga påverkan på miljö och klimat.

Från V:
Det viktiga är att utveckla kommunen till en självständig stad med full samhällsservice och en blandning av bostäder och arbetsplatser. Då kanske tillväxtambitionen är lagom, men bör bedömas lokalt.

Dokumentet i pdf-format