Har tillväxten nått vägs ände?

Finans-­, energi-­ och klimatkriserna drar åt samma håll
Oscar Kjellberg, 2012

Utvalt material från rapporten ”Har tillväxten nått vägs ände? Finans-­, energi-­ och klimatkriserna drar åt samma håll” av Oscar Kjellberg, 2012. Se innehållsförteckning längst ned.

Helhetssyn/holistisk tänkande och helhetsgrepp är vägledande vid arbetet med Plan B för omställning till ett uthålligt samhälle. Denna skrivelse ger en utmärkt vägledning både betr bakgrund och förslag till åtgärder med målgrupp kommuner. Saxade avsnitt från rapporten läggs upp nedan under rubrikerna:

1.     Inledande ord om systemtänkande och perspektiv med ett ekonomiskt synsätt.
2.     Samhällets utsatthet
3.     Vad göra allmänt?
4.     Vad göra mer konkret?

1. Inledande ord om systemtänkande och perspektiv med ett ekonomiskt synsätt
(Kapitel 1. Inledning)

Man kan se på ekonomiska frågor ur många olika perspektiv. Rapporten handlar om sambandet mellan ekonomisk aktivitet och energiomsättning ur huvudsakligen tre olika perspektiv, ett ekologiskt ekonomiskt, ett konventionellt ekonomiskt och ett finansiellt ekonomiskt. Den ekologiske ekonomen har ett holistiskt perspektiv där ekonomin är ett delsystem inom ett större biofysiskt system. Ur det ekologiska perspektivet är vår uttömning av ändliga resurser och överbelastning av ekologiska system lika viktiga som våra insatser av Arbete och Kapital. Konventionella ekonomer tenderar att reducera de flesta ekonomiska problem till frågor som bestäms internt inom ett ekonomiskt system där de viktigaste bestämningsfaktorerna är Arbete och Kapital.

Vi ska också ta upp ett perspektiv som förekommer bland mindre konventionella ekonomer för vilka den finansiella ekonomin spelar en viktig roll för förståelsen av ekonomins egentliga utveckling. De observerade tidigt hur det reala kapitalet värderades allt högre i förhållande till vad man tjänade på varor och tjänster och att man skuldsatte sig högt för att finansiera detta kapital. De kallade det för en finansiell bubbla och en överskuldsättning och förutsåg den finansiella kris som började 2008 och som nu ser ut att fördjupas.

Det finns naturligtvis de som kombinerar alla tre perspektiven. Då blir det riktigt intressant eller ska man kanske säga oroväckande. Särskilt med tanke på hur oförberedda vi är på en anpassning till den överhängande risken för en energifattig framtid där en stor del av vårt realkapital är alltför energiineffektivt för att kunna användas och där vi inte längre har gott om vare sig tid, pengar eller energi att investera i en omställning. Samtidigt vet vi att allmänheten, trots en växande medvetenhet, håller sig lugn i en förvissning om att vi kommer att kunna lösa vårt energipredikament genom teknisk utveckling som frikopplar tillväxten från energiomsättningen och gör det möjligt att växa sig ur den ökade skuldsättning som våra regeringar nu håller på att organisera inom EU och som USA genomför för sin del.

Även om det finns ekonomer och politiker som tror på en sådan lösning så visar vi i denna rapport att betydligt mer talar för att vi står inför en överhängande kris som hänger samman med både energiomsättningen och det finansiella systemet. Vi menar därför att det är bråttom att börja med förberedelser som gör oss bättre rustade för en sådan utveckling och vi avslutar rapporten med ett kapitel om hur man kan göra. Rapporten skrivs ur ett holistiskt perspektiv därför att det är lättare att förstå det system man fokuserar på om man känner till vad som pågår, inte bara i dess delar utan också i den helhet som den själv är en del av. Anledningen är enkel. Delarna och helheten påverkar varandra lika väl som delarna påverkar varandra.

Ett annat skäl för det holistiska perspektivet är att de ekologiska ekonomerna varnar för att en fortsatt ekonomisk tillväxt efter samma mönster som hittills kommer att leda till kollaps för både det mänskliga systemet på liknande sätt som vi ser hur hela ekosystem kollapsar runt omkring oss.

Även de mindre konventionella ekonomerna varnar för någon slags kris/kollaps som följer av att det finansiella systemet har tillåtits dominera ekonomin med en gigantisk tillgångsbubbla och en allt för långt driven skuldsättning som följd. Nuläget karaktäriseras dels av en extrem koncentration av tillgångarna dels av en mycket instabil situation som när som helst kan anpassas till verkligheten genom en finansiell kollaps där marknadsvärden faller till rimliga nivåer och där fordringsägarna kommer att upptäcka att den tårta som de gör anspråk på är alldeles för liten i förhållande till deras fordringar och att de därför endast kommer att få en bråkdel om de ens får något.

Till detta kommer att vårt penningsystem är en integrerad del av det finansiella systemet genom att pengar skapas huvudsakligen som krediter. Därmed finns det två sätt att lösa den finansiella bubblan och överskuldsättningen. Den ena är att man gör det som är brukligt bland vanliga företag som inser att tillgångarna inte är så stora som man hade trott och att de faktiskt är så små att man inte kan lösa sina skulder – man går i likvidation eller rekonstruerar sitt företag på något sätt. Fördelen med detta sätt är att det är de som tagit risken och vinsterna som får ta förlusterna. Det andra är att man skapar väldigt mycket mer pengar så att skulderna minskar genom inflation. Det är denna lösning som diskuteras sedan den ekonomiska krisens början 2008. Nackdelen med detta sätt är att de som tagit risken och vinsterna slipper bära förlusterna som istället läggs på hela folket. Att det är den lösning som föredras i det politiska spelet är kanske inte så konstigt när man betänker att det bland de överskuldsatta finns många större banker, fonder och stater. Stater och centralbanker prioriterar finansiell stabilitet och visar stor förståelse för att vissa finansiella företag kan vara för stora och viktiga för att få falla.

2. Samhällets utsatthet
(Kapitel 8. Avrundning och slutsatser)

Den fossila epoken
Före den fossila epoken hade vi i stort sett ett stabilt samhälle som utvecklades utan tillväxt. Samhället gick sedan in i en lång tillväxtfas där de som satsade på snabb tillväxt som gav god ekonomisk vinst gynnades framför dem som satsade på hushållning och uthållighet. Även politiskt och ideologiskt blev tillväxten med tiden det överordnade målet
.

Det var i mitten av 1800-talet vi började lära oss att i stor skala utvinna energi ur de fossila lagren. Dessa energiformer är mycket koncentrerade och har ett högt energinetto. Vi började med kol men gick sedan över till de energikällor som kostade minst energi att utvinna t ex stora oljekällor som låg nära markytan. De krävde endast enkla pumpar och var lätta att raffinera.

81 procent av dagens globala energiomsättning utgörs av fossila energiformer. Råoljan är den viktigaste eftersom oljesektorn har högst energiutbyte och ger störst energinetto till samhället. Av den tillverkas också de fordonsbränslen som är mest energitäta och enklast att transportera och lagra.

Det är tack vare de gröna växterna och geologiska processer som den årliga solinstrålningen under miljarder år har kunnat ackumuleras i de fossila bränslelagren. När vi har gjort slut på de ekonomiskt värdefulla delarna av dessa måste vi åter klara oss på den årliga solinstrålningen.

Oljetoppen
Idag hittar man inte längre några stora källor och de man hittar är svåra att nå, antingen för att de ligger på stora djup, i arktiskt klimat eller för att de har låg koncentration. I värsta fall är det inte ens fråga om olja utan om tjära i sand som måste kokas ut för att omvandlas till olja. Detta visar hur energinettot minskar obönhörligt eftersom vi tvingas lägga allt större resurser på utvinning och koncentration. Oljeplatån 2004 ledde till en energikris som bidrog till den finansiella krisen 2008. Bubblan i tillgångspriser sprack och den överskuldsättning som euforin hade lett till, kom i dagen.

Om detta är den historiska globala oljetopp som vi har förutsett så innebär det att vi borde ha ställt om vårt produktionssystem redan nu. En stor omställning kräver en stor investering och en sådan kräver pengar, energi och tid. Nu har vi brist på allt detta.

Oljans och arbetets produktivitet
Frikoppling är en förhoppning om att kunna frikoppla den ekonomiska tillväxten från en tillväxt i omsättningen av energi. Förhoppningen bygger på idén att energiformer är standardiserade och att man kan ersätta en energiform med en annan. Det finns varken empiriskt och teoretiskt stöd för en sådan förhoppning
. Produktion och distribution innebär arbete och för att utföra arbete måste man utnyttja tillgänglig energi dvs ”förmågan att utföra arbete”. Man kan bli energieffektiv men ingen kan producera utan energi. Det låga energipriset har drivit oss till en strukturomvandling där vi har byggt upp ett enormt stort och energikrävande realkapital. Det är baserat på en teknik som följaktligen är mycket arbetseffektiv. Detta stora realkapital kräver, för drift, underhåll och ersättningsinvesteringar, all den energi som vi producerar idag.

Den växande bristen på energi kommer att förskjuta faktorprisrelationen dvs relationen mellan priset på energi och priset på arbete, tillbaka i riktning mot vad som gällde innan vi började utnyttja oljan. Då var priset på energi högt i förhållande till priset på arbete. Nu är priset lågt och vi vet alltså att det kommer att stiga så att det åter blir högt i förhållande till priset på arbete.

Det fossilbränslebaserade realkapitalet kommer att förlora i värde på grund av sin låga energieffektivitet men vi kommer att använda delar av det i alla fall eftersom vi har svårt att genomföra de investeringar som krävs för att bygga upp ett nytt energieffektivt realkapital.

Globalt kapital och lokal utsatthet
Vi tvingas obevekligt över till energikällor med allt lägre energiutbyte och närmar oss den punkt på ”nettoenergiklippan” (se figur 7, sid 19, ovan) där energisektorn kräver en så stor insats av produktionsfaktorer att det blir för lite resurser kvar för annat. Om vi kommer för långt ut på klippan kollapsar samhället och därför måste vi satsa på de energiformer som har tillräckligt högt energiutbyte. Var gränsen går vet vi inte exakt men beräkningar tyder på att den ligger vid cirka 9:1.

Ett sådant teknikskifte innebär en stor omställning som kräver historiskt stora investeringar. Men eftersom vi redan i nuläget har en stor och växande brist på både pengar, energi och tid så kommer detta skifte att ta besvärande lång tid. Vi känner ingen teknik som gör det möjligt för oss att använda energi från de flödande källorna i samma omfattning som den vi idag tar ut från de fossila lagren.

 

3. Vad göra allmänt?
(Kapitel 8. Avrundning och slutsatser)

Dämpa rädslan för framtiden.
Vi har i generationer jobbat på plan A men utan frikoppling av tillväxten i BNP från tillväxten i energiomsättning kommer det att bli vår generation som lägger den planen åt sidan. Det är slut med business-as-usual. En okänd framtid som väntar och det kan verka skrämmande. Bästa sättet att minska fruktan för en okänd framtid är att börja planera för den.

Kommunen bör ta fram en plan B som bygger på en vision om hur man kan skapa välfärd och livskvalitet med minskande energiimport.

Realistisk finansiering
Finansindustrins struktur är mycket koncentrerad. Ett litet fåtal storföretag står för merparten av den finansiella marknaden. De inriktar sig på de mest lönsamma segmenten. Dit hör inte merparten av de hushåll och verksamheter som finns utanför storstadsregionerna.

Deras affärsidé är att växa och att jobba storskaligt och högautomatiserat med minimala personliga relationer. De utgör en integrerad del av det energikrävande realkapital vars värdering kommer att anpassas till värdet av de varor och tjänster som produceras med detta kapital. Deras börsvärden har stigit utan en motsvarande ökning i konsumentpriserna och därför behövs en anpassning. Det kan ske antingen genom att börsvärderna sjunker eller att konsumentepriserna stiger. I denna anpassning riskerar de att gå samma öde till mötes som de företag som de finansierar och som de finansie- rar sig hos nämligen att bli insolventa och tvingas krympa under en hård balansräkningspress. Det är därför inte realistiskt att räkna med att man utanför storstadsregionerna ska kunna finansiera sig med storbankerna. De har dessutom bidragit till ett långvarigt läckage av finansiellt kapital från de lokala ekonomierna till storstadsområdena och den globala ekonomin. En realistisk finansiering av plan B bygger på tre saker; lokalt kunnande, lokalt socialt kapital och kommersiell framgång.

Därför bör kommunerna stödja en lokalisering av både sparande och finansiering. En sund finansiering bygger på låg belåningsgrad och lågt risktagande. Entreprenörer har behov av att kunna mixa eget och främmande kapital. Sparare som inte är entreprenörer har behov av att dela risk med entreprenörerna i former som minimerar risken och stödjer den egna lokala ekonomin.

Sparande och lån är enklast att lokalisera eftersom det finns väl utprovade former för både lokala sparbanker, sparkassor och medlemsbanker. När det gäller sparande med vinst- och förlustutdelning är det betydligt värre. Tyvärr saknas det former för sådant både för småsparare och för småföretagare i Sverige. I Schweiz finns WIR men det kan inte utan vidare kopieras. I Sverige håller CrowdEquity AB på med att ta fram en prototyp där allmänheten kan köpa kapitalandelslån av ett lokalt ”lokalkapitalbolag” som i sin tur skjuter till riskkapital till lokala entreprenörer. Den viktiga delen i prototypen är en plattform som förenklar proceduren högst väsentligt.

Kommunen bör naturligtvis också lokalisera sin egen pensionsförvaltning. Den innebär ett kraftigt läckage av finansiella resurser till den globala ekonomin. Genom att investera pensionsavsättningarna i lokala resurser kan man stimulera den kommunala och hela bygdens ekonomiska omställning enligt plan B.

I alla kommuner finns stora resurser – gör dem synliga och utnyttja dem bättre!
Gör de lokala resurserna synliga och operativa. Verktyg, utrustning, lagerutrymme, kunskap och personliga nätverk utnyttjas normalt bara till en bråkdel av sin kapacitet
. Många investeringar framstår som helt onödiga om det vore enkelt att låna av varandra. På små orter ordnar sig sådant ofta informellt och naturligt eftersom alla är synliga och minnet är långt. Förr eller senare jämnar tjänster och gentjänster ut sig. När personkretsen vidgas fordras formalisering av olika grad: först överenskommelser om vilka regler som allmänt gäller och sedan, när formaliseringsprocessen gått längre, handlar det om avtal runt enskilda transaktioner. Ju lägre formaliseringsgraden kan hållas desto effektivare kommer kapitalet på orten till bruk. Färre formkrav står i vägen. Föreningar kan ta ansvar för gemensamma intressen, enklare kooperativ och betalningsringar/ lokala valutasystem är exempel på formalisering på låg nivå.

En stolt kultur
Lokala kulturer växer fram ur lokala lösningar på hur man lever väl. Det skapar stolthet över den egna hembygden och det kunnande och det sociala kapital som finns där.
Under övergången till globala lösningar har en global och industrialiserad masskultur vuxit fram medan de lokala kulturerna förtvinar.

Masskulturen är en del av den globaliserade produktionsapparaten. Förutom underhållning är dess viktigaste funktion att, tillsammans med reklamindustrin, stimulera till ökad konsumtion och skuldsättning. En stor del av samhällets resurser läggs på sådana stimulanser och på forskning om hur man kan göra dem ännu mer effektiva. Masskulturen och reklamindustrin är mer omfattande och kraftfull än någonsin. Förutom några positiva sidor (underhållning och information) har den också en tråkig negativ sida. För att stimulera till konsumtion och skuldsättning skapar man hos objektet en osäkerhet och otillfredsställelse som kan dämpas genom det beteende som man vill stimulera konsumenten till. Till bilden hör att man förstärker idén om att det inte behövs någon plan B eftersom en sådan bygger på att skapa välfärd under minskat energiflöde vilket innebär minskad konsumtion och skuldsättning.

En kommunal plan B förutsätter att man på något sätt dämpar effekten av masskulturen och reklamindustrin och stödjer den lokala kulturen och informationen. Det kan handla dels om åtgärder för ökad kunskap om industrins metoder för att stimulera oss till det beteende som vi vill undvika dels att stödja lokala krafter som på olika sätt lyfter fram det man är stolt över, levande förebilder, utvecklande gemenskap, lokala samverkansformer av olika slag, uttryck och symboler som lyfter fram det unika för den egna bygden.

Se till att forskningen riktas om från masskulturen och reklamindustrin till lokal kultur och lokala informationssystem. Bed att få bli vänort till framgångsrika lokala kulturer och se till att det blir ett fruktbart utbyte.

 

4. Vad göra mer konkret?
(Kapitel 2. Sammanfattning och konkreta handlingsvägar)

Sett ur en konventionell ekonomisk synvinkel kan vår aktuella situation likna många tidigare som vi har lyckats ta oss igenom med hjälp av teknisk utveckling och lyckade finansieringslösningar. Vi har kunnat växa oss ur våra svårigheter och därför kan det verka logiskt att räkna med att vi ska kunna göra det även i denna situation. Ur ett bredare perspektiv där man försöker ta in den stora bilden som innefattar även de biofysiska systemen ser det snarast förskräckande ut. Det ser ut som att vi har gått i samma fälla som många komplexa samhällen före oss. Vi har försatt oss i en situation som vi inte kan växa oss ur. Vi kan inte ens ha en fortsatt tillväxt.

Process för riskhantering och riskkontroll
Oavsett hur vi uppfattar situationen borde vi kunna komma överens om att riskerna måste hanteras och att vi behöver en plan B för den händelse någon av riskerna blir verklighet.
Det är något vi kräver av alla viktiga samhällsfunktioner och samhället är det viktigaste av allt. Rent konkret kan en kommun utveckla en process för riskhantering och riskkontroll som löper parallellt med den vanliga verksamhetsplaneringen och uppföljningen

(se figur 1).Figur 1. Riskhanteringsprocess.

En sådan process omfattar följande fem steg:
1. Ingångsvärden (tidigare erfarenheter, ändrade interna och externa omständigheter, incidenter och liknande.)
2. Identifiering

  • Identifiera resurser eller ekonomiska förhållanden som är nödvändiga för verksamheten
  • Identifiera hot mot resurs eller ekonomiskt förhållande

3. Analys

  • Bedöm sannolikheten för varje hot.
  • Bedöm konsekvensen av varje hot.
  • Gör ett urval av resurser eller ekonomiska förhållanden som vi vill gå vidare med i den fortsatta analysen
  • Identifiera orsakerna till respektive hot

4. Utvärdering
• Identifiera alla förebyggande skyddsåtgärder mot orsakerna.
• Identifiera alla (skadebegränsande) katastrofskydd mot orsakerna
• Jämför analysresultatet med befintliga skyddsåtgärder och överväg om nya skydd bör införas.

5. Riskbehandling (övervakning och kontroll, rapportering, uppföljning)
Processen är generell och spänner över samtliga riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde. Allt för att skydda kommunen mot oönskat risktagande.

Dessutom är det nu viktigare än någonsin att ta fram alternativa strategier eller åtminstone en alternativ strategi, en plan B, för den händelse att plan A inte kommer att fungera.

I det prekära läge som framtonar i det bredare perspektiv där naturvetenskaparna bidrar med sina beskrivningar handlar det inte om någon enkel justering av plan A och därför kommer det att krävas ett förändringsarbete som tar hänsyn både till vår organisation av samhället och hur vi som individer kan hantera en större förändring. Kommuner och landsting som vill förbereda sig för en utveckling där tillväxten stagnerar eller minskar måste inse att detta är en svår uppgift. Det är naturligtvis inte bara kommuner och landsting som måste förändra sig. De måste förändra sig i en process där alla i samhället förändrar sig. Kommunens och landstingens utmaning är att hänga med i svängarna på ett sätt som underlättar för alla andra att ställa om.

I kommunallagen sägs följande:

”Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.”

Så här kan en kommun uppfatta sina uppgifter

  • Kommunen ska se till att det finns socialtjänst så att alla medborgare har det bra.
  • Socialtjänsten ser till så att personer som har det svårt får hjälp och stöd som de behöver. Det kan vara äldre personer, eller personer med funktionshinder.
  • Kommunen ska se till att det finns skola och förskola för alla barn i kommunen.
  • Kommunen bestämmer var man får bygga hus och var gator och parker ska ligga.
  • Kommunen ska skydda människors hälsa och till exempel se till att restauranger inte serverar farlig mat.
  • Kommunen ska skydda miljön i kommunen och se till så att inga människor gör saker som är farliga för naturen.
  • Kommunen ska se till att gator och vägar är rena och ta hand om sopor.
  • Kommunen ska se till att det finns rent vatten i kranarna och ta hand om sådant som spolas ner i toaletter eller hälls i avloppen.
  • Kommunen ska se till att det finns en räddningstjänst som kan hjälpa till vid olyckor eller bränder.
  • Kommunen ska se till att alla som bor i kommunen vet vad de ska göra om något farligt händer.

Hur kan då en kommun förbereda sig för en utveckling där tillväxten stagnerar eller minskar?

1. Den första uppgiften är att se till att tillräckligt många i kommunen inser att det faktiskt är en viktig uppgift som brådskar. Enligt erfarenheter från förändringsarbete i stora organisationer bör det vara i storleksordningen 75 procent. Redan där blir det uppenbart att detta inte är någon enkel sak att driva. Man behöver hjälp. Kotter, J.,(2007) ger en bra introduktion. Det finns också civila nätverk och organisationer som jobbar för samma sak t ex Hela Sverige Ska Leva och den så kallade omställningsrörelsen som i Sverige är ett nätverk kallat Omställning Sverige. Om det finns lokala utvecklings- eller omställningsgrupper kan de vara lämpliga att samverka med.

2, Här är några förslag till hur man kan gå vidare när man löst den första uppgiften:

  • Ta reda på mer om förändringsprocesser och utveckla visionen om en omställning.
  • Det handlar om en process där man utvecklas, förändras eller ställer om. Bilderna av framtiden är helt avgörande för många av de beslut som binder kommunens resurser för lång till framåt. Man måste jobba med dessa framtidsbilder. Utforma minst två scenarier och använd dem för att stresstesta kommunen.
  • Utifrån dessa scenarier kan man genomföra en SWOT (styrka, svaghet, möjligheter och hot). Vilka är kommunens styrkor och svagheter? Vad är dess möjligheter och hot?
  • Utifrån scenarier och SWOT: Se över kommunens balansräkning. Värdera tillgångssidan och bedöm hur skuldsidan kan hanteras. Hur påverkas kommunens möjligheter att fylla sina lagstadgade uppgifter? Hur kan tillgångarnas värden/nytta förändras i ljuset av de olika scenarierna?
  • Se över kommunens resultaträkning. Utred hur den kommunala ekonomin kan gynnas och hur kan man mäta den kommunala ekonomins välmåga?
  • Ta kontakt med lokala omställningsinitiativ och utvecklingsgrupper och uppmuntra dem till ett brett medborgarengagemang. Var en god motpart till dem.
  • Avstå från investeringar som riskerar att bli ekonomiskt värdelösa om vissa scenarier blir verklighet. Bättre då att vänta till dess att bilden klarnar.
  • Utnyttja det faktum att kommunens eventuellt har större resurser nu än i framtiden för att investera i sådant som kan komma att få stort värde längre fram.
  • Överväg att placera kommunens egna sparande medel t ex pensionsavsättningar i den egna lokala ekonomin istället för att placera på den globala kapitalmarknaden. Överväg också att göra det möjligt för kommunens medborgare att göra detsamma. Både intresse och uppföljning av investeringarna blir bättre om man har dem inom synhåll och under egen kontroll.
  • Vem som helst i kommunen kan vara medveten om vår prekära situation men vår erfarenhet är att kommunekologer och kommunernas energirådgivare i allmänhet är både medvetna och väl pålästa om dessa frågor. De bör vara givna medarbetare i kommunala omställningsinitiativ.
  • Det har även vuxit fram ett, visserligen litet men växande antal konsulter i privata omställningsbolag som man kan ta hjälp av.

Har tillväxten nått vägs ände?
Finans-, energi- och klimatkriserna drar alla åt samma håll

Oscar Kjellberg, 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Förord   3

Kapitel 1. Inledning    4

Om perspektiv och systemtänkande   4

Kapitel 2. Sammanfattning och konkreta handlingsvägar    5

Kapitel 3. Allmänt om olika perspektiv på ekonomi    9 

Ständig tillväxt?   9

Ekologiska ekonomers, konventionella ekonomers och
mindre konventionella ekonomers perspektiv   10

Observera skillnaden mellan real och finansiell ekonomi – och
sambandet mellan energi och pengar    11

Kapitel 4. Ekologiskt ekonomiskt perspektiv på oljetopp och frikoppling/omställning …

Energi och pengar    14

Vid oljetoppen – nu måste vi ställa om dvs investera   15

Nettoenergiklippan    18

Kapitel 5. Traditionellt ekonomiperspektiv på frikoppling    21

Effektivisering, substitution och energisnål tillväxt    23

Kapitel 6. Finansiellt perspektiv på ekonomins instabilitet    25

Minskys hypotes om finansiell instabilitet    26

Kapitel 7. Sammanvägning av perspektiven     29

Ett scenario med nerväxt     29

Ett nytt teknikskift – ”omställning” – drivs fram när faktorpriserna ändras    31

Kapitel 8. Avrundning och slutsatser     35

Slutsatser     36

Referenser    39

 

Förord

Allt fler människor ifrågasätter oändlig ekonomisk tillväxt. Kan ekonomin växa i all evighet? Är det önskvärt? Finns det energi och andra naturresurser så det räcker? Vad händer med miljön och klimatet? Många hoppas på fortsatt tillväxt kombinerad med en frikoppling (decoupling) av miljöpåverkan och koldioxidutsläpp från den ökade ekonomiska aktiviteten. Om inte frikopplingen kan rädda oss från miljöproblemen – vad behöver vi då göra? Vi har sett det som mycket viktigt att få dessa frågor belysta. Rapportens syfte har i första hand varit att lyfta upp och belysa sambandet mellan energiomsättning och ekonomisk aktivitet och möjligheten till frikoppling. När den svenska regeringen påstod att Sverige som nation faktiskt har lyckats frikoppla koldioxidutsläppen från ekonomisk tillväxt (ökning av BNP) så kritiserades den för att ljuga med statistik.

Ett andra syfte är att belysa vår belägenhet om det visar sig att mänskligheten faktiskt inte lyckas med en sådan frikoppling. Det skulle nämligen betyda att våra aktuella planer för samhällsutvecklingen inte kommer att kunna användas. Vi skulle snarast möjligt behöva utarbeta en plan B för nationen och för alla kommuner, företag och hushåll. Den belägenhet vi då skulle befinna oss i skulle ställa krav på att vi hanterar de ekonomiska följdverkningarna av den minskande ekonomiska aktivitet som den krympande nettoenergitillgången skulle medföra. Till detta kommer att den globala skuldkris som bröt ut 2008 har bekämpats och tillfälligt bromsats upp med hjälp av en ökad penningmängd. En förändrad men inte, totalt sett, minskad skuld, ser nu ut att åter förvärras. Det betyder att vi måste hantera en depression och minskad ekonomisk aktivitet samtidigt som vi måste hantera en eskalerande klimatförändring. Vi måste i så fall också hantera något som inte har diskuterats sedan rekordårens dagar nämligen förhållandet mellan priserna på produktionsfaktorerna energi och arbete. Priset på energi kommer att stiga i förhållande till priset på arbete som en följd av att flödet av fossil energi kommer att minska i förhållande till den arbetskraft som är utbildad för att arbeta med det produktiva realkapitalet.

Metoden är främst att analysera hur den reala och den finansiella ekonomin påverkar varandra under ekonomisk tillväxt i en begränsad värld. I rapporten tas ett tvärvetenskapligt grepp på de problem som svenska kommuner står inför.

Denna rapport är en del av ett stort energi-, klimat- och hållbarhetsprojekt (EnergYZer) som Jämtlands och Västernorrlands läns Energikontor drivit tillsammans under åren 2008-2011. Projektet har finansierats av EU:s strukturfond Mål 2, länsstyrelserna och landstingen i Jämtlands och Västernorrlands län, de båda länens 15 kommuner och Energimyndigheten.

Rapporten har skrivits av Oscar Kjellberg, ekonom och f d VD för JAK Medlemsbank. Innehållet och slutsatserna har analyserats vid ett heldagsseminarium med Sören Bergström, professor i miljöekonomi, Mikael Malmaeus miljöforskare och nationalekonom, David Jonstad, chefredaktör på Effekt magasin, Torsten Berglund, jägmästare och energikonsult, Eduardo Pettersson, energiingenjör och lärare, Oscar Kjellberg och undertecknad. Samtliga ställer sig bakom rapportens innehåll och slutsatser.

Som läsare är du välkommen med frågor, synpunkter och förslag.

René Mortensen,
Projektledare för EnergYZer
0620-510 44 (bostad)
info@renemortensen.se

Oscar Kjellberg når du via:
08-611 46 36
070-830 32 47
oscar.kjellberg@gmail.com