Tankesmedja-rapport och med åtgärdsförslag

Arbetsmaterial uppdaterat den 31/12 2011
Rapport och med åtgärdsförslag från
Tankesmedja i uthållighetsfrågor i Sigtuna kommun

1.     Möte 1 – ”Tar oljan slut?” Dr Mikael Höök, UU
Slutsatser
80% av världens energi- användning har fossilt ursprung. Nästan hälften är oljebaserad. Upptäckandet av nya oljekällor har passerat sin ”peak” för flera decennier sedan. Nya fyndigheter är genomsnittligt mindre, mer svårexploaterade och dyrare att använda. Dessutom är energinettot avtagande (utvunnen energi  ./.  insatt energi). Majoriteten av stora oljefält har redan en minskande produktion och världens totala oljeutvinning anses av de flesta experter redan inträffat eller ske inom några få år. Effekterna på både tillgång och pris kommer att bli betydande. Fossil gas visar ett liknande förlopp om än något förskjutet i tiden. Även kol är en ändlig resurs, som tyvärr – ur klimatsynpunkt – räcker längre.  Den svenska oljeimporten kommer till 90 % från Norge, Danmark och Ryssland – i nämnd ordning. Våra skandinaviska grannar har båda uppnått sin ”peak oil”. Danmark kommer inom kort inte att producera mer än sitt eget behov. En kraftfull övergång till förnybara energikällor kommer att spela stor roll, men kommer med stor sannolikhet inte att kunna fylla det stora gap som uppstår – inte heller en större satsning på kärnkraft. Denna situation skall ses i ljuset av att världens befolkning kommer att fortsätta öka och att mycket stora befolkningsgrupper har befogade krav på ökad välfärd och därmed ökad energianvändning.
För Sverige och Sigtuna kommuns del gäller det därför att planera inte bara för en klimatsmart framtid utan också en energisnål!
Åtgärdsförslag
Vi föreslår att kommunens mål skall vara en maximal utfasning av fossil energi och en halvering av energianvändning per capita till år 2030 (avser den energi som kommunens verksamhet och dess invånare tar i anspråk eller kan påverka).  Åtgärdsförslag gäller både kommunen och den enskilde medborgaren, som i stor utsträckning kan påverka uppnåendet av uppsatta mål.

Föreslagna åtgärder

  • Kommunen bör utveckla en planeringsmodell för omställning i energifrågor
  • Kommunen bör säkerställa utbildning/information till medborgarna om den nödvändiga omställningen i energifrågor och ange vad den enskilde kan göra inom resande, energianvändning i hemmet etc.
  • Stads/samhällsplanera för minskat transportbehov, längs effektiva kollektivtransportstråk, närhet till natur och odlingsmöjligheter samt minimalt ianspråktagande av natur- och odlingsmark (dvs Ny Översiktsplan = Uthållighetsplan)
  • All nybyggnation klimatsmart (minst ”passivhus”)- krävs i detaljplan, entreprenörsavtal och/eller byggnadsstadga
  • Program för energieffektivisering i befintlig bebyggelse
  • Kollektivtrafik planeras i detaljplaneskedet och genomförs samtidigt med inflyttning
  • Funktionsblandade områden för minskat transportbehov
  • Agera och planera för fördubblad kollektivtrafikandel (räknat i personkm) 2030 (mer i senare trafikavsnitt)
  • Bara biogas och el- eller hybridbilar i kommunens tjänst – snarast
  • Rådgivning och stöd för energieffektivisering i befintlig bebyggelse (bergvärme, solpaneler etc)
  • Utveckla stöd för småskalig elproduktion i privat/kollektiv regi
  • Köp fler vindkraftverk till kommunens eget behov (delade meningar)
  • Eftersträva klimatneutrala tjänsteresor
  • Ökad planering och utbyggnad av säkra cykelvägar och cykelparkeringar
  • Verka för en total resvaneundersökning i kommunen

2.      Möte 2 – ”Den framtida livsmedelsförsörjningen – hot, möjligheter och viktiga åtgärder” Sten Ebbersten, Bengt Bodin

Slutsatser
Världens, landets och kommunens framtida jordbruk och livsmedelsförsörjning kommer att påverkas på ett dramatiskt sätt genom ökande världsbefolkning, brist/fördyring av fossila drivmedel och brist/fördyring av andra insatsmedel (konstgödsel, bekämpningsmedel etc.). Möjligheten att livsmedelsförsörja Sveriges och Sigtunas befolkning genom import kommer att minska markant p.g.a. den allmänna tillgången samt fördyrade transporter. Tidförloppet för dessa förändringar är svårt att förutse eftersom många faktorer påverkar, men det kan röra sig om endast något decennium innan situationen blir kritisk. Den generation som föds i dag kommer definitivt att bli starkt påverkad. I detta ljus måste man redan på den lokala nivån vidta åtgärder och planera för en omställning av livsmedelsförsörjningen genom att utöva yttersta försiktighet när det gäller att ianspråkta odlingsbar mark – bebyggd odlingsmark är borta för alltid! Vi måste också starta processer som leder till ökad återföring av näringsämnen till jorden – en successiv övergång till ett kretsloppsamhälle.
Åtgärdsförslag
Målet bör vara att kommunens befolkning i princip och i huvudsak skall kunna livsmedelsförsörjas av jordbruk inom regionen (Mälardalen?) baserat på en ökande andel återförda näringsämnen. (att diskuteras!) Minst XX % av försörjningen med baslivsmedel skall kunna produceras inom kommunen (närområdet? definition?)

  • Utbildning/Information till medborgarna om livsmedelsförsörjning/-hantering
  • Kartlägg och klassificera odlad och odlingsbar jord inom kommunen. Gör en aktiv plan för skydd och utveckling av denna. Styr genom helt ny Översiktsplan (=Uthållighetsplan)
  • I avvaktan på ny plan bör ingen livsmedelsproduktiv mark tas i anspråk för annat. Redan gjord planering i den riktningen bör läggas i malpåse
  • Inrätta ett lantbruks/jordbrukskontor med ansvar för utveckling av kommunens ägda mark och rådgivning till alla jordbrukare. Inriktning: Successiv övergång till kretsloppsjordbruk via växelbruk och återföring av näringsämnen
  • Skapa möjligheter till ”stadsnära” odling i detaljplaner och exploateringsavtal
  • Bidra till marknadsplatser för närodlat/egenodlat
  • Utveckla regelverk för inköp för att möjliggöra hög ekologisk/närodlad andel av kommunstyrda livsmedelsinköp
  • Kräv total anslutning till sortering av organiskt hushålls-, restaurang- och industriavfall. Utvinn biogas och använd restprodukten som näringsämne i jordbruket
  • Säg nej till avfallskvarnar
  • Acceptera inget miljöfarligt slam från reningsverk på våra jordar – ”certifiering” inte nog!
  • Utveckla fungerande system för urinseparation i nya och gamla bostäder. (kombinera med ”biokolprocess” – mer om detta senare under avsnitt 4)
  • Minska andelen kött i den livsmedelskonsumtion kommunen kan påverka utan att försämra näringsvärde och ätkvalitet
  • Sök samverkan med lämpliga kommuner för effektiv biogasproduktion

3.      Möte 3 –  ”Kemikalier och miljögifter i naturen, åkermarken, vår mat etc.” – Gunnar Lindgren

Slutsatser
Det sker en allvarlig ackumulation av kemikalier och miljögifter i vår natur, våra livsmedel och våra kroppar. I stor utsträckning har detta uppstått successivt under de senaste 50 åren och beror på vår civilisations användning och spridande av allt fler och allt mer ”icke naturliga” substanser. Många negativa hälsoeffekter är dokumenterade och ytterligare många fler är sannolika. Särskilt barn och foster är utsatta. Samhällets kontroll och åtgärder har inte lyckats hejda denna utveckling utan tvingas ofta till kompromisser av praktiska eller kostnadsmässiga skäl. Regelverken inom EU för kontroll av kemikalier utvecklas hela tiden, men vägen till ett ”kemikaliesäkert” samhälle är fortfarande lång och lokal försiktighet är nödvändig.

Åtgärdsförslag

  • Sprid information om risker och möjliga åtgärder till medborgarna
  • Utveckla en inköpspolicy för livsmedel – särskilt till skolorna – som omfattar krav på dokumentation och låga halter av skadliga ämnen och processrester. Kräver utmaning och test av EUs regelverk
  • Förbjud spridning av slam från reningsverk på åkrar inom kommunen så länge slammet bidrar till fortsatt ackumulering av farliga och olämpliga kemikalier. Idag finns inget ”säkert” slam från reningsverk
  • Ställ krav på konstgödsel med lågt kadmiumhalt inom kommunen. Kräver utmaning och test av EUs regelverk
  • Ge alla hushåll och företag möjlighet till sopsortering med organisk fraktion – därefter krav på detta
  • Avskaffa möjligheten att använda avfallskvarnar
  • Inled utredning och försök med system för urinseparerande toaletter där näringsämnena tillvaratas och de skadliga ämnena omhändertas (Jmf Södertälje?)
  • Sök samarbete med ”VA-klustret ” i Mälardalen för frågor kring slamhantering, avloppsrening, kadmiumsanering etc.
  • Initiera en kemikaliebelastningsutredning i kommunen

4.      Möte 4 – Ruralisering, fosforkretslopp, avfallsseparering, pyrolys mm” Folke Günther.

Slutsatser
FG framhöll att begreppet ”Den hållbara staden” är i sig en motsägelse. En ”stad” kan aldrig själv klara av sina behov av livsmedel och andra förnödenheter, ej heller ”kvittblivning”/återanvändning av de restprodukter som uppstår. ”Staden” kommer alltid att vara beroende av tillförsel och återförsel i samspel med ett nära (eller fjärran) omland. En stad kan dock vara mer eller mindre ”hållbar”.
Ett alternativt begrepp är ”ruralisering” där en geografisk yta befolkas och brukas med en minskande andel stadsbefolkning och en ökande – och tätare – landsbefolkning där livsmedelsproduktion och återföring av näringsämnen sker på nära håll. FG visade en teoretisk vision/modell hur det kan gå till i en stad/ett område med 40 000 invånare. Ruralisation with Eco-Units (presentation). Hemsida.
Avfallsproblematiken har sin kärna i att mycket blandas ihop på ett tidigt stadium och man i systemens slutfas försöker ta vara på det värdefulla och ”bli av” med det skadliga. Det blir ineffektivt ur båda aspekterna samt dyrt och energikrävande. Användning av avfallskvarnar bidrar till problemet genom att ”bra avfall” blandas med ”dåligt”. Tidig separering måste bli grundprincipen. Exempelvis kan nya (och helst gamla) hus utrustas med ”tre-hål-i-väggen” – ett för urin, ett för fekalier och ett för gråvatten – samt separationstoaletter. Framför allt är ett effektivt tillvaratagande och renande av urinen viktigt för återförande av näringsämnen till jorden.
Växthuseffekten/ koldioxidutsläpp – En minskning av CO2-utsläppen är inte tillräckligt eftersom halten redan är för hög och alla ytterligare utsläpp ökar koncentrationen. FG fastslog att endast ett samlat  ”trefrontsangrepp” är tillräckligt för att hålla klimatet på en säker nivå  – innebärande minskade utsläpp så mycket som möjligt, så snart som möjligt och en fördubbling av skogsbiomassan och hållbara åtgärder för insamling/bindning av CO2 t.ex. omfattande framställning av träkol/biokol genom pyrolys/kolning. Produkten träkol kan sedan tillföras jordbruket som jordförbättring. (dock… finns det frågetecken kring kvarvarande miljögifter och tungmetaller pga av kolningens låga temperatur?).

Åtgärdsförslag

  • Inget slam från reningsverk på jordar inom kommunen (se även tidigare)
  • Utred möjligheterna till pyrolysprojekt i  samverkan med jordbruket, energi- och avfallsoperatörerna samt närliggande kommuner
  • Utvärdera  bl.a. ”tre-hål-i-väggen”-projekt vid renovering och nybyggnad
  • Utveckla system för hantering och användning av de olika fraktionerna

Kommentera